Vakna nyss, så jag ligger fortfarande i sängen och är så sjukt kissödig.
Men jag måste verkligen få skriva av mig lite och kolla runt lite innan jag går upp , för den sekunden jag går upp ska ja tamejfan inte fastna här eller gå tillbaka till sängen ^^.

Jag låg hela dagen igår, mådde illa om varannat och hela kroppen domna bort ibland . hatar att va bakis, aah så de blev inte så mycke gjort, tvätten väller över och de ligger saker överallt och disken ,ah den ska vi inte snacka om,
'aah måååste verkligen städa iaf, och marika kommer ikväll och ska sova här och jag har ingen vidare lust med att släppa in henne i den här röran.

Efter städningen så ska man va ännu mer hurtig, snussi och jag ska dra till träningslagret och röra lite på fläsket.
Känns att de verkligen behövs nu, cykla lite och springa lite och se till att fläsket på magen försvinner. ^^ (Y)
Och från och med idag är de slut på onyttigheter för mig , inge mer pizza eller kebab eller mcdonalds eller max.
Inga chips eller massa godis, nej nej de ska va hemmalagad och nyttig mat och sen kan jag fan keka grönsaker till snacks om de ska va så ^^

---

Hela lägenheten städat nu då ^^

Sussi sa att hon hade migrän så hon skulle höra av sig senare, men hon har fortfarande inte hört av sig.
Och marika har inte heller svarat på mina mess, så nu blire spamming för jag vill gärna veta att han kommer lixom.
Tvätten är tvättad och klar också, Hatar när man är färdig med allt, för då sitter man bara här och har ingenting att göra.
Dock skulle ja behöva städa toaletten också, men jag pallar inte.
Funderar på om jag ska göra mat iställe. Är hungrig som ett jävla as.

---

Jag saknar den tiden som va,
Även om jag ofta förtränger den
Jag vill inte tänka på allt som hände,
Lika väll som att de är de ända jag tänker på.

Jag saknar ditt skratt, Att du va så förstående.
Jag saknar att ha dig där, och tala om för mej att allt kommer bli bra

Jag har lärt mig, att när man ofta talar om för sig själv att de kommer bli bra, de kommer lösa sig
så gör de aldrig de ..

Jag funderar ofta på vart jag hade stått idag om de hade fortsatt.
Hade jag levt ? Hade jag vart helt nere i skiten ?
Hade jag suttit inne , eller på behandling ?
varför va detta tvunget att händ mig, varför skulle just jag behöva förlora allt
För att sen få en chans att börja om på nytt ?
Varför förtjänar jag att ha de så bra som jag har idag ? Vem va de som ringde i min varningsklocka ?
Va de ens nån som såg nåt ?


Varför kan jag bara inte få svar på dom frågor jag har för ?

Jag är så förbannat trött på all detta svek och sorg. Jag vill bara att de ska försvinna.